2002 – Annus horribilis
Stockholmsbörsen föll under året med 36 procent. Marknaden gjorde många försök att bryta den negativa trenden som hållit i sig sedan det andra kvartalet 2000, men de fundamentala krafterna, i form av vinstfall och fortsatt höga värderingar, har hela tiden slagit ned förhoppningarna. Tvärtemot det gängse mönstret har fallande räntor hjälpt föga. I stället har redovisningsskandaler, krigsoro och sviktande förtroende gjort att 2002 går till historien som ett av de sämsta börsåren under de senaste 100 åren och det sämsta sedan 1931. Aktiemarknaderna i Europa föll med 32 procent och i USA gick S&P 500 ned med 24 procent och tekniktunga Nasdaq föll med 31 procent. Världsindex föll med
34 procent, den värsta nedgången sedan 1930-talet. Totalt har Stockholmsbörsen fallit med 54 procent sedan millennieskiftet och frågan är när vi får se det första året med positiv avkastning under det nya millenniet.

Förtroende får man inte – det förtjänar man
Året innehöll mycket dramatik. Listan kan göras lång, men låt oss bara nämna terrorhot, krigsoro, företagsskandaler, konkurser, telekomkris, svag konjunkturutveckling och vinstbesvikelser. Att inse att företagsledningar, styrelser, revisorer och analytiker, i många fall i stora välkända företag, är att betrakta som opålitliga var en trist upplevelse. Vem kunde ana vidden av allt fuskande. Dessa förtroendekriser skakar grundvalarna i näringslivet. Det kommer att ta lång tid att åter få allmänhetens förtroende för vad som sker i styrelserummen, i företagen och på marknaden. Många av de situationer vi fick uppleva under året visar hur lång tid det tar att förtjäna ett förtroende och hur snabbt det kan blåsa bort. Förtroendet för marknaden vilar på aktiva ägare som kan ta på sig ett vakthundsansvar och på transparens. I många företag har varken det ena eller det andra funnits. I alltför många företag har det funnits en kultur av slutna rum och inrökta herrklubbar.

Den bästa garantin mot de pensions- och redovisningsskandaler som vi sett är att styrelsen är effektiv och personligt ansvarig. Styrelsearbetet skall även ha mycket högt i tak. Det vore också önskvärt att styrelsemedlemmar tydligare tvingas presentera vilka frågor de vill driva och prioritera.

”Han visste priset på allt, men värdet av inget”
Detta är en definition av en cyniker som bland annat Oscar Wilde har använt. På många sätt beskriver den också ett stort antal aktörer på aktiemarknaderna. Det lätta är att se priser på olika tillgångar, det svåra är att ha en uppfattning om vad de egentligen är värda. Priser på tillgångar är i dag lättillgängliga och bestäms löpande, i vissa fall till och med dygnet runt. Detta har många positiva sidor, men innebär också en fara. Det finns en risk att vi alla påverkas alltför mycket av de korta svängningarna och har svårt att se de längre cyklerna och de egentliga underliggande värdena. Det är genom att ha detta klart för sig som vi också kan bli medvetna om skillnaden mellan investering och spekulation samt mellan förmögenhetsförvaltning respektive -uppbyggnad. Det gäller att hela tiden komma ihåg dessa skillnader och aldrig ta miste.

De tre senaste årsredovisningarna har handlat mycket om hur man skall kunna hantera en börsnedgång. Slutsatsen har varit att det inte bara gäller att vara duktig på att hitta vinnare utan det gäller även att försöka undvika förlorarna. I slutänden är det frågan om att vara ägare i sunda och välskötta företag med bärande affärsidé och bra ledning – detta tål att upprepas.

Indexian – en farlig sjukdom
De senaste årens utveckling mot ett alltmer indexfixerat tänkande är farligt på många olika sätt. Att köpa en aktie för att den ingår i ett visst index har varit alltför vanligt under de senaste tio åren. Att på det sättet passivt investera i ett företag kan leda till de mest underliga situationer. Så var fallet i många av de värsta exemplen från den senaste bubblan. Att aktivt investera i en marknad genom indexprodukter är en sak, men att få ansvaret för en aktieportfölj och anse att risken är låg om man har tio procent i ett bolag som väger tolv procent i index, oavsett värdering, är för oss främmande. Det optimala är att reducera både den företagsspecifika risken och den totala risken genom kunskap och riskspridning och det kan uppnås bland annat genom att lära känna företaget, dess ledning, marknadsförutsättningar och konkurrenter, samt genom att ha en väl sammansatt portfölj. I Öresunds fall har det dessutom inneburit att investeringarna skall ske i huvudsak i Sverige – vår hemmamarknad.

Ett okej år för Öresund
Under året föll substansvärdet i Öresund med sju procent, detta kan jämföras med Findatas avkastningsindex (SIXRX) som sjönk med 36 procent. Det är tråkigt att konstatera att vi inte lyckades med målsättningen att generera en positiv avkastning. Totalt över den senaste tioårsperioden har dock avkastningen, både i relativa och absoluta termer, varit god.

Störst positivt bidrag till substansvärdets utveckling gav SkiStar, Sapa, Wihlborgs, SCA och Custos. Sämre utveckling hade bland annat innehaven i Perbio Science, Skandia, Quartz Pro, Hagströmer & Qviberg och det under hösten avyttrade innehavet i Ericsson.

Innehav
Under året har innehaven i fastighetssektorn ökats, dels genom köp av ytterligare aktier i Wihlborgs, där Öresund nu äger 11 procent, dels genom köp av 4.776.600 aktier, motsvarande drygt 5 procent, i Drott. Drott, som har tre fjärdedelar av fastighetsbeståndet i Stockholmsområdet, är det största fastighetsbolaget på Stockholmsbörsen. Ungefär 30 procent av beståndet består av bostadsfastigheter. Drott handlas sedan länge med en stor substansrabatt. Genom att medverka till att aktieägarvärdet kommer i fokus för Drotts strategi bedömer vi att det finns stora möjligheter till bra avkastning för Drotts aktieägare. Detta kan bland annat ske genom ökat tempo med försäljningar av fastigheter och större återköp av egna aktier. En substansrabatt är i sig inget problem utan en möjlighet. Det är en möjlighet för nuvarande och blivande aktieägare att öka avkastningen på investeringen.

En av de större förändringarna i portföljen under 2002 har varit att innehavet i Sapa har halverats i samband med ett bud från norska Elkem. Vi ansåg inte att budet avspeglade det långsiktiga värdet på Sapa och valde att behålla drygt halva innehavet för att delta i företagets forsatta utveckling.

SCA har fortsatt att utvecklas väl. Med hänsyn till den totala portföljen har dock innehavet minskats under året.

Genom fortsatt deltagande i inlösenprogrammen i Custos har Öresunds investering reducerats till att per årsskiftet uppgå till knappt 80 Mkr, motsvarande 7,7 procent av Custos.

Framtiden
Många av de orosmoln som låg över världen 2002, i form av krigsrisk, konjunkturosäkerhet, dollarns utveckling, oljepriset, förtroendekriser etcetera, har ännu inte skingrats. Det finns många risker kvar på oförändrat höga nivåer. Lägg därtill osäkerheten kring EU:s utvidgning och att stabilitetspakten är i gungning. I det perspektivet är det trots allt positivt att vi i dag har lägre räntor och att aktiemarknaden är 36 procent lägre än för ett år sedan samt att Kina, Ryssland och Indien fortsätter att visa framfötterna. Dessa länder har 40 procent av världens befolkning, men bara sju procent av världens BNP.

Vi tror att även innevarande år blir oroligt och volatilt, om än med en viss positiv underton. Värderingarna på vissa företag har börjat bli attraktiva, men den försiktighet som varit vår ledstjärna under de senaste åren får bli det även för det nästkommande året. Till detta kommer att ett deflationistiskt scenario inte kan uteslutas samt de utmaningar som systemen kommer att stå inför på grund av demografiska effekter under den närmaste tioårsperioden.

Vi hoppas inte att historien från början av 1930-talet upprepar sig, för i så fall står vi inför ytterligare ett år av kraftig nedgång.

Ett tydligt uppdrag
Det kan inte sägas nog många gånger – vårt huvudsakliga uppdrag är utvecklingen av aktieägarvärdet och ingenting annat. Vi är glada över det förtroende som Ni aktieägare visar oss. Särskilt glädjande är att Öresundaktien under slutet av året handlades till sitt fulla substansvärde och, under perioder, med premium. Öresund har fått ett existensberättigande – förtroendet att förvalta Ert kapital.