Det är glädjande att konstatera att även 2006 blev ett bra år för Öresund. Stockholmsbörsen steg kraftigt för fjärde året i rad, drivet av fortsatt låga räntor, god produktivitetsutveckling och fortsatt stark konjunktur, vilket medfört bra vinstutveckling i företagen. En försvagad dollar samt fortsatt internationell oro har inte lyckats lägga sordin på utvecklingen, trots rejäl hicka sent på vårkanten.

Börserna i USA fortsatte att gå sämre än de europeiska på grund av stigande räntor och fortsatt stora obalanser i ekonomin. I Europa steg börserna med 10–30 procent, drivet av god konjunktur, strukturrationaliseringar och relativt stabila avkastningskrav. Börserna i vissa tillväxtmarknader fortsatte att öka kraftigt, exempelvis Kina (130 procent), Ryssland (70 procent) och Indien (47 procent).

RÖTT BLEV LJUST LJUST BLÅTT, NÄSTAN GREDELINT
Sannolikt är regeringsskiftet en bidragande orsak till att Stockholmsbörsen tillhörde de starkare i världen under 2006. Efter tolv år med socialdemokraterna, styrda av tillväxtfientliga samarbetspartier, så är det en välkommen förändring som förhoppningsvis kommer att olja det svenska näringslivsmaskineriet. Det vi förväntar oss av den nya regeringen är regelförenklingar för såväl stora som små företag, ett begripligt icke-konfiskatoriskt skattesystem och frihet att själv få avgöra vad man vill göra med sitt liv och sina pengar utan överstatliga pekpinnar, allt med humanistiska förtecken. Alla är vi amatörer när vi axlar en ny roll, men vi noterar att starten gått mer amatörmässigt till än vi trott.

BAKOM DE FLESTA ARGUMENT MOT EN FRI MARKNAD LIGGER OFTAST EN BRIST PÅ TRO PÅ FRIHETEN SJÄLV. Milton Friedman
En större internationell politisk nyhet var att kapitalismen fick fredspriset. Muhammad Yunus, och hans skapelse Grameen Bank, har visat att det bästa sättet att lyfta människor ur armod är marknadsekonomi. Hans bank ger mikrolån till fattiga människor i Bangladesh. Över sex miljoner människor har fått möjligheten att skapa sig något eget, att bli mikroentreprenörer. Detta system fungerar bara genom respekt för genuint marknadsekonomiska institutioner, det kräver en stark ställning för den privata äganderätten, det kräver en fungerande marknad för varor och tjänster, det kräver en marknad för finansiella tjänster (om än rudimentära), det kräver att man själv får behålla det man arbetat ihop. Det kräver slutligen också en fast tro på människans entreprenöriella kunskap och önskan att själv skapa sig en bättre framtid. Allt detta är renodlade marknadsekonomiska begrepp. Om någon lära är värd ett fredspris, så är det kapitalismen, som lyfter människor ur fattigdom och förtvivlan genom att premiera deras förmåga och skapandekraft. Det är konkurrensen mellan vinstdrivande privata företag som driver världens ekonomiska utveckling framåt och lyfter människor ur armod.

VAR TREVLIG MOT NÖRDAR. DET FINNS EN STOR MÖJLIGHET ATT DU KOMMER ATT ARBETA FÖR DEM I FRAMTIDEN. Charles J. Sykes
Nästa års fredspristagare kanske borde vara Bill Gates. Inte för att han på senare tid ägnar sin tid och sin privata förmögenhet åt mer akut fattigdomsbekämpning i en skala som motsvarar hela länder, utan för att han berikat hela världen genom att standardisera och förbilliga IT-tjänster i allmänhet och kommunikation i synnerhet. Han har på så sätt bidragit till att föra människor närmare varandra.

2006 blev året då den digitala revolutionen med full kraft slog igenom på allvar. Företag som Skype och Rebtel utmanar hundraåriga telejättar på allvar, svenska ungdomar tillbringar mer tid framför internet-tv än framför den vanliga tv-apparaten och vem minns när de senast var inne på ett bankkontor för att betala räkningar? Den digitala världen tillåter företag att utvecklas explosionsartat, vilket visas i de priser som betalats för unga företag med rätt position, exempelvis YouTube (1,65 miljarder USD), Skype (över 2,5 miljarder USD) och MySpace (580 miljoner USD). De branscher som i dag främst berörs är medier, telekommunikation, finansiella tjänster och resor, men alla branscher påverkas mer och mer för varje dag. Ett företag som väntar för länge med denna förståelse riskerar att lämnas hjälplöst bakom.

DÖD MEDELST BYRÅKRATISK KVÄVNING?
Hjälplöst bakom riskerar även de svenska börsnoterade företagen bli, då de byråkratiska kraven ökar i omfattning. Förutom Svensk Kod för Bolagsstyrning har de börsnoterade företagen att förhålla sig till diverse andra regler, rekommendationer och förmaningar från exempelvis Stockholmsbörsen, Aktiemarknadsnämnden, Näringslivets Börskommitté och Aktiespararnas Riksförbund. Varje regelsamling i sig kan vara hanterbar, men denna soppa gör hanteringen tung och byråkratisk och stjäl värdefulla resurser som skulle kunna satsas på det som verkligen är viktigt; att öka bolagens tillväxt, resultat och effektivitet. Man förstår varför private equity-bolagen jublar. De tillåts ensamma agera i en effektiv obyråkratisk miljö där man även kan ge duktigt folk rätt ersättningar; de behöver exempelvis inte förklara varför styrelseledamöter ska få delta i optionsprogram. Varför bör det förklaras varför det skulle vara positivt att styrelsen får ökad exponering mot den värdeökning de är satta att skapa? Då private equity nu har både dignande pengapåsar och ett övertag vad gäller effektivitet är det givet att fler och fler företag kommer att drivas i deras regi.

STYRELSEN SKALL VARA AKTIVISTER
Lika viktigt för att de börsnoterade företagen skall förbli noterade är dock att de har värdeutveckling i fokus. Det är varje styrelses plikt att se till att företagets struktur vid varje tillfälle är optimal; strukturmässigt, strategiskt, operationellt och finansiellt. Om ett företag drivs i en ålderdomlig struktur, inte sänker kostnaderna i samma takt som sina konkurrenter eller inte hushållar med aktieägarnas kapital, var så säker, det finns andra ägare som är beredda att se till att detta händer. De ägare som initierar sådana optimeringar benämns numera ”aktivister”, ett nytt modeord på Sveriges mediehimmel. Vad är då en aktivist? Är Investors Börje Ekholm en aktivist för att han deltog i styckandet av Electrolux? Är vi på Öresund aktivister för att vi bidragit till att dela upp bland annat Drott, HQ och Bilia? Vår syn är att alla styrelseledamöter skall vara aktivister. Styrelser i Sverige inser i de allra flesta fall att uppdraget innebär optimering av företagets operativa verksamhet. Att uppdraget även innebär optimering av företagets struktur och kapitalisering är ibland inte lika tydligt. Att aktivister då påpekar och genomdriver dessa förändringar betyder inget annat än att de är bättre på att optimera företaget. Om alla styrelseledamöter är aktivister faller behovet av nya ägare för att driva dessa frågor.

DET ÄR EN SKILLNAD MELLAN ATT VETA VÄGEN OCH ATT GÅ VÄGEN. Morpheus/The Matrix
Ytterligare fenomen som uppmärksammas i ökad utsträckning är miljö och etik. Hotet om global uppvärmning och obalanser i vårt klimat ter sig allt mer realistiskt. Detta är en fråga som har stor påverkan på människan, men också på företag.

Ett närbesläktat område till detta är företagande och etik. Förespråkare för CSR-rörelsen (Corporate Social Responsibility) driver tesen att företag skall engagera sig inom diverse etiska projekt, och man hyllar därvid företag som har egna avdelningar för detta.

Vår syn är att varken miljö eller etik skall särskiljas ur den ordinarie verksamheten. Gott affärsmannaskap är inte att publikt annonsera att man är ett etiskt företag och att engagera sig i specifika miljöprojekt. Dessa områden måste integreras i ett företags ryggrad. Gott affärsmannaskap består av att hela tiden agera på ett för samhället acceptabelt sätt. Att inte göra det kan leda till katastrofala konsekvenser, ett varumärke som det tagit årtionden att bygga upp kan raseras över en natt. Att agera etiskt och i samklang med vår miljö är således något som borde vara så självklart att företag inte känner ett behov av att trumpeta ut sin goda moral. Hur många litar på en människa som hela tiden framhåller hur god moral denne har eller hur många goda gärningar denne har gjort? Vem litar på en pilot som i högtalarna innan man skall lyfta deklarerar: ”Jag vill dessutom påpeka att jag är nykter, och lovar att jag inte druckit en droppe i dag.”?

2006: ÄNNU ETT BRA ÅR FÖR ÖRESUND
Öresund gick in i 2006 med en relativt försiktig syn på börsen. Efter kurskorrigeringen i maj framstod värderingen av börsen som mer attraktiv, samtidigt som de makroekonomiska indikatorerna visade på fortsatt styrka. Öresund ökade då sin exponering mot börsen, vilket visat sig lyckosamt. Substansvärdet ökade under 2006 med 36 (39) procent, vilket medför att företagets substansvärde sedan millennieskiftet 1999/2000 har ökat med 354 procent. Stockholmsbörsen har under samma period stigit med 38 procent.

	Substansvärde		SIX RX
	Per år %	Ack. %	Per år %	Ack. %
1994	16	16	7	7
1995	7	25	21	29
1996	28	59	43	83
1997	37	117	28	134
1998	-3	111	13	165
1999	51	219	70	350
2000	26	303	-11	301
2001	15	365	-15	242
2002	-7	332	-36	119
2003	33	474	34	194
2004	33	665	21	255
2005	39	963	36	384
2006	36	1 344	28	520

De företag som givit högst bidrag till ökningen av substansvärdet under 2006 var Nobia (466 Mkr), HQ Bank (410 Mkr), Fabege (339 Mkr), Industrivärden (163 Mkr) och Avanza (126 Mkr). Inget företag bidrog väsentligt negativt till substansvärdet.

God likviditet och transaktionsintensitet kombinerat med stark konjunktur och relativt stabila avkastningskrav medförde att fastighetssektorn i Sverige fortsatte att utvecklas väl. Öresunds innehav i Fabege, Wihlborgs och Klövern och det från Bilia utdelade Catena gav en sammantagen avkastning på 540 Mkr under 2006. De tre förstnämnda bolagen har varit mycket aktiva under året vad gäller förvärv och avyttringar av fastigheter.

Även Öresunds innehav i den finansiella sektorn utvecklades väl. HQ Bank fick under året tillstånd att starta bankverksamhet. Företaget fortsatte att attrahera nya kunder och kraftiga kapitalinflöden och aktien steg med över 100 procent. Även Avanzas expansion fortsatte i god takt och företagets under året lanserade Avanza Tjänstepension har redan attraherat 230 företag som kunder.

Nobia fortsatte under året att utveckla sin struktur och förvärvade Hygena Cuisines, en av de ledande butikskedjorna inom köksinredning i Frankrike med 138 helägda butiker.

Bilia fortsatte under året att förvärva kompletterande bilåterförsäljare och delade under året ut sitt fastighetsbolag Catena till företagets ägare.

BÅDA HÄNDERNA PÅ RATTEN, MR. JONES, JAG ÄR EN NERVÖS PASSAGERARE. James Bond/Dr No
Oron i omvärlden består. Oroligheterna i Irak och andra drabbade områden kvarstår och antalet kärnvapenmakter i världen hotar att öka. Obalanserna i USA:s ekonomi fortsätter, vilket medfört en försvagning av dollarn, trots höjda räntor. Råvaru- och energipriserna är på fortsatt höga nivåer, trots att priserna under inledningen av 2007 har fallit. Positivt är däremot att i Västeuropa, som länge brottats med strukturella problem, tyder mycket på en förbättrad konjunktur och därmed arbetsmarknad. Vidare ser vi goda resultat från kostnadsrationaliseringar via omlokalisering och utnyttjande av IT, stark tillväxt i Kina och Indien och att företagens finansiella styrka är stor, möjligtvis för stor för deras eget bästa. Aktiviteten med fusioner, förvärv och nyintroduktioner ökar, vilket ofta inträffar i slutet av en lång börsuppgång. Då börsen har gått upp kraftigt de senaste åren innebär detta sammantaget att vi generellt är något avvaktande till fortsatt stora kursökningar. Dock finns det fortfarande specifika branscher och företag där vi ser god potential till värdeökning.

ERT KAPITAL – ERT FÖRTROENDE – VÅRT UPPDRAG
Mats har efter 14 år som verkställande direktör beslutat sig för att avgå i samband med årsstämman i mars och Stefan tar över denna roll. Samtidigt har vi beslutat att förstärka organisationen med bland annat Custos tidigare VD Stefan Charette, som blir vice VD.

Den förändring vi nu gör är en naturlig förlängning av en process, där Stefan alltmer tagit över ansvaret för den dagliga driften av Öresund. Sven och Mats kan med denna nya organisation tillsammans fortsätta fokusera på de strategiska frågeställningarna och vara delaktiga i investeringsbesluten, samtidigt som företaget får en bra och kompetent investeringsorganisation.

Vi tackar Er för att Ni har gett oss förtroendet att förvalta Ert kapital. Vi känner ett ytterst stort ansvar inför detta. De senaste tio årens goda utveckling har varit en bra början, men vi känner fortsatt stor ödmjukhet inför det uppdrag Ni har givit oss. Tack för Ert förtroende!