|

Om vi inte hade vinter, skulle våren inte vara så behaglig. Om vi inte ibland smakade motgång skulle framgång inte vara lika välkommen. Anne Bradstreet
Substansvärdet ökade, trots förlusten på HQ-innehavet, med 12 (81) procent. Detta är 14 procentenheter sämre än börsens index som steg med 27 (53) procent. Totalavkastningen för Öresundaktien var –2 (128) procent.
Om Öresunds avkastning för året rensas från HQ så är avkastningen högre än den för Stockholmsbörsen. Denna analys bär naturligtvis likhet med en analys av slaget ”förutom att motståndarna gjorde fler mål så vann vi faktiskt matchen”. Dock ger den underlag för slutsatsen att Öresunds grundläggande investeringsmodell trots allt inte är trasig, utan genererar god avkastning. Flera av Öresunds senare investeringar, exempelvis Haldex och Klarna, har genererat mycket god avkastning
BÖRSEN: DEN ALLMÄNNA MENINGENS TERMOMETER. Gustave Flaubert
Öresund gick in i 2010 med en tro om att den räntedrivna delen av börsuppgången var i avtagande och att kommande avkastning skulle vara mer bolagsspecifik, något som inte minst visade sig i Öresunds innehav. Justerat för lämnad utdelning och inlösen ökade substansvärdet med 12 (81) procent, vilket medför att substansvärdet sedan millennieskiftet ökat med 425 procent. Stockholmsbörsen har under samma period ökat med 56 procent.
| |
Substansvärde |
SIX RX |
| |
Per år % |
Ack. % |
Per år % |
Ack. % |
| 1994 |
16 |
16 |
7 |
7 |
| 1995 |
7 |
25 |
21 |
29 |
| 1996 |
28 |
59 |
43 |
83 |
| 1997 |
37 |
117 |
28 |
134 |
| 1998 |
-3 |
111 |
13 |
165 |
| 1999 |
51 |
219 |
70 |
350 |
| 2000 |
26 |
303 |
-11 |
301 |
| 2001 |
15 |
365 |
-15 |
242 |
| 2002 |
-7 |
332 |
-36 |
119 |
| 2003 |
33 |
474 |
34 |
194 |
| 2004 |
33 |
665 |
21 |
255 |
| 2005 |
39 |
963 |
36 |
384 |
| 2006 |
36 |
1 344 |
28 |
520 |
| 2007 |
-4 |
1 284 |
-3 |
504 |
| 2008 |
-40 |
728 |
-39 |
268 |
| 2009 |
81 |
1 395 |
53 |
461 |
| 2010 |
12 |
1 579 |
27 |
611 |
Det stora flertalet innehav bidrog positivt. Störst positiv påverkan hade Avanza (437 Mkr), Bilia (415 Mkr), Fabege (394 Mkr), Haldex (299 Mkr), Klövern (164 Mkr) och Klarna (102 Mkr). Av Öresunds innehav bidrog endast HQ väsentligt till en minskning av substansvärdet, men det var med ett desto större belopp. Totalt förlorade Öresund 1.114 Mkr på HQ under 2010.
Under 2010 var de större nettoförvärven Carnegie samt GLOBAL Batterier, medan de största nettoförsäljningarna var Nobia, Ericsson, ABB och Alfa Laval.
Att Öresunds substansvärde exklusive HQ utvecklades klart bättre än index beror i hög utsträckning på att såväl ledningen som övriga anställda i många portföljbolag har lyckats väl med att kapitalisera på den ekonomiska återhämtningen. Ett tidigt fokus under finanskrisen på kostnadskontroll, kassaflöde och säkerställd finansiering medförde att många av våra företag stod starka när ekonomin återhämtade sig efter krisen. Med minskade kostnadskostymer och lägre priskonkurrens lyckades majoriteten av våra portföljbolag överträffa förväntningarna under året som gick.
Exempelvis redovisade Bilia en vinst per aktie för 2010 om 16,50 kronor och styrelsen föreslår en utdelning om 12 kronor per aktie. Detta kan jämföras med aktiekursen för bolaget den 19 december 2008 som var 15,20 kronor. Följaktligen har också aktien under 2009 och 2010 visat en remarkabel utveckling. Biliaaktien gav en totalavkastning 2009 om 333 procent och för 2010 var totalavkastningen 91 procent. Värdestegringen för Öresund under dessa två år är 830 Mkr.
Avanza fortsatte att ta marknadsandelar, och kundernas sparkapital ökade via inflöde och avkastning med 34 procent till 82 miljarder kronor och antalet konton ökade med 26 procent till 352.200 stycken. Av den totala sparmarknaden i Sverige hade Avanza Bank 1,9 procent per den 30 september 2010 medan man hade 6,9 procent av det totala nettoinflödet till den svenska sparmarknaden, vilket borgar för fortsatt god utveckling. Under året utsågs dessutom Avanza Bank till Årets Bank och Årets Livbolag och Svenskt Kvalitetsindex visade att man har Sveriges nöjdaste sparare. De anställda på Avanza har all anledning att sträcka på sig.
Ett av de nyare innehaven där Öresund aktivt engagerar sig är Haldex. Bolaget genomförde under 2010 ett antal åtgärder för att öka värdet för bolagets aktieägare. Det stora greppet var förslaget i juli att dela bolaget i tre separata bolag, Commercial Vehicle Systems, Hydraulic Systems och Traction Systems. I december meddelade styrelsen för Haldex vidare att man beslutat avyttra Traction Systems till BorgWarner, Inc. för en köpeskilling om 1.425 Mkr. Haldexaktien var en av årets börsvinnare med en totalavkastning om 137 procent.
Öresunds onoterade portföljbolag Klarna fortsatte att utvecklas under året. Bolaget är nu verksamt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland och Holland, och omsättningstillväxten är fortsatt stark. Under året fick Klarna vidare nya delägare i Sequoia Capital, en investerare i tillväxtföretag med bolag som Google, Paypal och Youtube på meritlistan. Under året utsågs även Sven Hagströmer till ordförande för bolaget och Öresund har fortsatt stora förväntningar på innehavet.
Ett annat onoterat innehav som har utvecklats väl under året är Acne. Bolagets tidigare investeringar i infrastruktur, kvalitet, logistik, personal, kostnadskontroll och, inte minst, egna butiker har under 2010 burit frukt i form av stark tillväxt och mycket god lönsamhet.
Öresund blev under året även delägare i Carnegie. Bakgrunden till ägandet är att Öresund, som en del i arbetet med att kapitalisera HQ, förvärvade HQ Fonder. När sedan Carnegie förvärvade HQ Bank så avyttrade Öresund HQ Fonder till Carnegie med betalning bestående av konvertibla preferensaktier och konvertibelt förlagslån. Carnegie är en ledande oberoende investmentbank med nordiskt fokus verksam inom värdepappershandel, investment banking, kapitalförvaltning och private banking. Antalet medarbetare uppgår till cirka 900 fördelade på kontor i åtta länder.
2010 var ett smärtsamt och prövande år för Öresund, trots att substansvärdet ökade med 12 procent under året. Bakgrunden är självfallet det haveri som under året skedde i HQ Bank. Det är tydligt att vi brast i vår ägarstyrning. Öresund har som mål att styrelsen och ledningen i portföljbolagen skall ha adekvat kompetens och ett aktivt engagemang. När HQ meddelade att de skulle behöva ta en förlust för avvecklingen av tradingavdelningen ökade Öresund sitt engagemang och kämpade med att försöka rädda de värden som enligt vår bedömning trots allt fanns kvar i HQ. Vi genomförde en rad transaktioner för att stärka bankens livskraft och en ny styrelse, nya revisorer och ny ledning fanns tillgängliga.
Tyvärr missbedömde vi Finansinspektionens reaktion som återkallade samtliga bankens tillstånd den 28 augusti och därvidlag gick en lång process till ända. Öresund kommer som en konsekvens av bristerna i HQ Bank att sträva efter att styrelserna i våra portföljbolag har en bättre riskfokus. Framför allt kommer vi att söka stärka revisionsutskotten genom en tydligare kravspecifikation på hur vi ser på våra portföljbolag och dess risker. Vi konstaterar att vi inte räckte hela vägen fram men vi kan glädjas över vårt delägarskap i Carnegie som är ett välkapitaliserat företag med motiverad personal och stark marknadsposition.
Innan vi vänder blad vill vi lämna er med en av våra tankar: Hur skall ägare av icke systemviktiga banker och finansbolag agera vid en eventuell överträdelse av Finansinspektionens regler? De omfattande åtgärderna som genomfördes i HQ Bank skapade, i Öresunds mening, en livskraftig bank med god ordning och stark kapitalbas. Detta tillmättes av Finansinspektionen ingen betydelse. De tidigare överträdelserna – vilka var allvarliga, inte tu tal om det – medförde att bolaget skulle avlivas, som om organisationsnumret i sig hade en inneboende ondska. Vågar ägare vid en liknande situation i framtiden gå in och stötta ett finansiellt bolag, eller kommer denna händelse framtvinga passivitet och ovilja att investera nya pengar? Kommer ett A- och B-lag skapas där de systemviktiga bankerna får behålla sina banktillstånd medan de icke systemviktiga bankerna får fallera?
DU KAN SÄTTA VINGAR PÅ EN GRIS, MEN DET GÖR DEN INTE TILL EN ÖRN. Bill Clinton
Av de utvecklade marknaderna stod Sverige och Danmark i särklass under 2010 med en avkastning räknad i dollar på 31 respektive 30 procent. Även de amerikanska börserna visade en fortsatt god värdetillväxt där S&P 500 steg med 15 procent och Nasdaq med 17 procent. Tillväxtekonomierna visade en blandad utveckling; Indien steg med 19 procent, råvarutunga Ryssland med 17 procent, medan Kina och Brasilien steg med mer moderata 2 respektive 4 procent.
Det mest intressanta att notera gällande börsutvecklingen under 2010 är polariseringen på de Europeiska börserna, där börser i utvecklade länder som är medlemmar i EMU i snitt sjönk med 7 procent, medan börserna i länder utanför EMU gick upp med i snitt 9 procent. De så kallade PIIGS-länderna; Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien, gav investerare dålig avkastning då börserna i dessa länder sjönk med mellan 15 och hela 46 procent.
Utvecklingen för PIIGS-länderna sätter fingret på värdet av finansiell stabilitet. Sverige gick in i den finansiella krisen med budgetöverskott och trots att ekonomin föll med 5 procent under krisen så var budgetunderskottet aldrig högre än 1,2 procent av BNP. OECD:s generalsekreterare, som inte är känd som någon större muntergök, sammanfattade i januari 2011 Sveriges ekonomi som ”stark som Pippi Långstrump”.
Detta kan jämföras med Grekland och Irland, som räddades av EU och IMF med lånepaket på 110 respektive 85 miljarder Euro. Beloppen är hissnande och av de resterande PIIGS-länderna så kan Portugal räddas om så skulle behövas, men det är tveksamt om det finns finansiella muskler nog att rädda de stora ekonomierna Spanien eller Italien.
Då Eurosamarbetet medför att devalveringsvägen ut ur krisen för dessa länder är stängd så medför det egentligen bara två vägar framåt på landsnivå. Antingen genomför man kraftiga besparingar, vilket sätter ytterligare press nedåt på ekonomin, eller också skriver man ner värdet på statsskulden, vilket i praktiken är att förklara landet bankrutt. En tredje väg är också möjlig, vilken är att inflationen sätter fart och minskar skuldernas värde över tid, men med dagens sammanlänkade ekonomier så gäller detta hela Europa eller globalt.
Hur de finansiella problemen i Euroområdet löses kommer att påverka alla bolag. Statsfinansiella kriser leder till åtstramning och sänkt efterfrågan, medan inflation medför att man bör se över vilka tillgångsslag som skall ägas. Vägen framåt är osäker och bollen kommer att få spelas som den ligger.
USA ÄR EN STOR KONSPIRATION FÖR ATT GÖRA DIG LYCKLIG. John Updike
Barack Obama tillträdde som USA:s 44:e president i början av 2009 under parollen ”Yes we can”. Man kan konstatera att det han verkligen kan är att låna pengar.
USA:s statskuld uppgår nu till ofattbara 14.000.000.000.000 USD. Siffran är svår att sätta i perspektiv, men om USA betalar tillbaka 1.000 USD i sekunden dygnet runt, året om, så är hela skulden återbetald år 2454. Nu är dock inte planen återbetalning, USA kommer tvärtom att låna upp ytterligare mer än 4 miljarder USD under 2011 – per dag. Det här är naturligtvis ohållbart. Det finns bara samma tre vägar som för EU-länderna ut ur detta; högre intäkter via skattehöjningar eller fler skattebetalare, kostnadssänkningar eller att starta sedelpressarna, vilket kommer att skapa inflation.
Vilken väg som USA väljer kommer att bli minst lika avgörande som hur Europa löser sina statsfinansiella problem. Ekonomierna är sammanlänkade och risken för valutakrig och protektionism mellan EU, USA och andra större ekonomier är uppenbar. Man kan också konstatera att den snabbt stigande skuldbördan indikerar en överkonsumtion som dopat tillväxten, och risken finns att USA i framtiden inte kommer visa samma goda tillväxttal.
Historien har dock visat att det inte är ofta man tjänar pengar på att satsa på att USA misslyckas. Det man lätt glömmer är den entreprenöriella kultur som finns i det stora landet i väst. I princip samtliga nya helt revolutionerande affärsmodeller de senaste 20 åren kommer från USA. Amazon, Google, Dell, Wikipedia, eBay, Apple, Facebook och Twitter, alla dessa företag har skakat om branscher i grunden. Listan är ändlös. Man skall i och för sig heller inte glömma att det som oftast leder till stora imperiers fall är krig, och krigen i Irak och Afghanistan kostar såväl att driva som att avveckla.
EN OPTIMIST SÄGER ATT FLASKAN ÄR HALVFULL, NÄR DEN EGENTLIGEN ÄR HALVTOM. Elbert Hubbard
Om staternas ekonomier leder till missmod så leder företagens till optimism. Om man bortser från delar av den finansiella sektorn så är återhämtningen i vinster och balansräkningar remarkabel. Vem hade trott att General Motors 17 månader efter att ha ansökt om konkursskydd i juni 2009 åter skulle listas på New York-börsen med ett börsvärde på 50 miljarder USD? För bolagen på Stockholmsbörsen förväntas vinsten före skatt under 2010 ha ökat med över 50 procent.
Andra glädjeämnen är att tillväxtekonomierna Kina, Indien och Brasilien fortsatte att visa framfötterna med BNP-tillväxt på 8 –10 procent. Oron ligger nu snarast i om Kina håller på att överhettas med inflation och tillgångsbubblor som följd, något som medförde att avkastningen på börsen där blev relativt svag. Kinas politiska ledning har dock hittills visat mycket gott omdöme genom att dra i rätt makroekonomiska spakar för att balansera ekonomin.
Man kan också konstatera att flera stora teknikbolag, med Apple i spetsen, visade enorma framgångar under 2010. Företag som Apple och Facebook visar att vi i sanning lever i en ny global värld, där bra produkter och idéer slår igenom med orkanstyrka.
Slutligen kan det konstateras att Sverige står i en avundsvärd situation, med starka finanser, finansiella institutioner med globalt sett ganska små problem och en stark industri. Regeringen Reinfeldt har hanterat finanskrisen väl. Hoten består i utvecklingen av global efterfrågan och inflation, om kronan stärks relativt andra länder med försämrad konkurrenskraft som följd och om de nedpressade räntorna blåser upp tillgångsbubblor.
2010 var överlag ett händelserikt år, vi har inte ens berört större händelser som BP:s oljeläcka, rekord i naturkatastrofer, den ökade polariseringen inom USA:s inrikespolitik, Wikileaks, högfrekvenshandel, att G20 övertar rollen som tidigare G8 hade, ökad finansreglering, Iran, Nordkorea, belåningen av delstater och kommuner i västvärlden eller Socialdemokraternas sönderfall. Vi lever i intressanta tider, och förändring är inte bara hot, det ger möjligheter också.
PESSIMISTEN KLAGAR ÖVER BLÅSTEN. OPTIMISTEN RÄKNAR MED ATT VINDEN SKA VÄNDA. REALISTEN JUSTERAR SEGLEN. Elbert Hubbard
Utmaningar saknas inte inför 2011, tvärtom krävs det inte några större bakslag för besvikelse på börsen från dagens värderingar. De risker som finns har dessutom den karaktären att om de inträffar så blir konsekvenserna omfattande. Om Spanien behöver finansiell hjälp eller om förtroendet för USA:s finansiering börjar svikta är det tveksamt om det finns tillräckliga kapitalbuffertar för att ge stöd. En annan risk är att dagens låga räntor – vilket pressar ut pengar i ekonomin i sökandet efter bättre avkastning – leder till bubblor inom till exempel fastigheter eller till överbelånade hushåll.
Riskerna är av relativt binär karaktär, det vill säga antingen inträffar de eller inte, den normala glidande skalan finns inte riktigt. Om företagen får fortsätta leverera fortsatt omsättnings- och vinstökning utan makroekonomiska chocker finns däremot möjlighet till god avkastning.
Det kan konstateras att många företag levt med en åtstramad kostnadsstruktur, frysta investeringar, anställningsstopp och lågpriskonkurrens. I det fall världens ekonomiska motor tuffar på kommer företagen att dra på sig ökade kostnader och de fantastiska vinstmarginaler vi sett under andra halvan av 2010 återgå till mer normala. Detta medför sammantaget att 2011 blir ett år då man får vara beredd att ompröva strategin löpande. I år blir det mer spännande att investera.
NU VÄNDER VI BLAD. Kung Carl XVI Gustaf
Öresundaktien handlades i slutet av året med rabatt till substansvärdet, vilket tydligt indikerade att händelserna i HQ påverkade förtroendet på marknaden för Öresund. Öresund valde i detta läge att genomföra en inlösen av egna aktier i vilken 761 Mkr överfördes till bolagets aktieägare. Händelserna i HQ fick även följdverkningar för Öresunds organisation. Stefan Charette utsågs till ny verkställande direktör efter Stefan Dahlbo och Mikael Nachemson blev ny vice ordförande i styrelsen. Öresund har också för avsikt att nyrekrytera ett antal personer för att stärka upp investeringsorganisationen.
ERT KAPITAL – ERT FÖRTROENDE – VÅRT UPPDRAG
Vi tackar Er ägare för att Ni har gett oss förtroendet att förvalta Ert kapital. Vi förstår att årets händelser har givit anledning till eftertanke, men vi skall göra vad vi kan för att återupprätta tilltron till Öresund som placering. Trots dramatiken och händelseutvecklingen innebar 2010 dock att substansvärdet ökade under året. Det viktigaste vi kan göra för att skapa långsiktig avkastning är att öka substansvärdet år efter år och inte förlora pengar. Vi hoppas att detta skall kunna avspegla sig även i den framtida avkastningen. Vi känner en stor ödmjukhet inför det uppdrag Ni har givit oss, tack för Ert förtroende!.

|